.

Jag är arg, jävligt arg, ska nog kalla det förbannad. Det började redan igår när jag upptäckte hur fruktansvärt mycket en klass kan stöta ut en person. Men rättare ord mobbning. Jag blir så fruktansvärt förbannad bara på att tänka på det. Dels att det finns så många lärare som blundar för det, hur i helvette kan dom göra det? Det är barn det handlar om, våran framtid. Barn är barn, dom har rätt till lek, vänner och så mycket annat. Men hur kul är det att gå själv på rasten? Att inte ha några vänner att umgås med? Vakna upp från låtsasvärlden! Man måste göra något åt det här, omdelebart! Överallt finns det mobbning. Man måste agera. Vuxna måste agera, NU! Man kan inte blunda för sådant. Inte konstigt att dom flesta barn/ungdommar inte litar på vuxna. Funderar seriöst på att starta ett projket, typ "Junis kompis" eller något sånt. Fara ut på skolor och träffa barn och prata, samarbetsövningar osv. Inte för att jag kommer att kunna stoppa detta. Men det kanske skulle ge något, en bit på vägen!?

Jag har själv varigt med om dessa lärare som blundar för det, klasskamrater som stöter ut en.  Alla ord, blickar & knuffar sårar. Av min erfarenhet sårar orden mest. Det är dom som förföljer en livet ut och jag hoppas forfarande att en dag kommer dom som gjorde det här säga förlåt. Men jag vet att det aldrig kommer att hända. Jag önskar att jag hade varigt starkare när jag var mindre, men det var jag inte. Jag lever fortfarande med orden som dom sa.

Det är nog för att jag vet hur det känns när orden träffar en och det känns som om du får en kniv i hjärtat som vrider om. När du försöker berätta men ingen låtsas höra. När tårar rinner, men ingen tårkar bort dom.

Jag vill göra något åt detta, och det är nu. Vet som sagt hur det känns och jag vill inte att någon annan ska uppleva det. Tråkigt nog uppplever många barn detta, fler än jag kan tänka mig.

Jag avslutar detta inlägg med att säga tack till dom som har vetat om det här och stöttat mig. Ni är guld, finns inga som ni. Det är tack vare er jag har orkat med vardagen, orkat kämpa mig genom detta och idag blivigt en stark person.