MISS-LYCKAT ELLER LYCKAD MISS?

Igår var det både lyckat och mindre lyckat. Tack till alla som verkligen gjorde ngt och skötte sig, ni är guld. Mer hat till dom som inte gjorde något. Det ända man ber om är att ni ska he burkar/flaskor i sopsäckarna och skräp där det ska vara men ni orkar inte ens röra på er, fyfan så dålig stil. Då har man först och främst lagt ner hur mycket tid som helst och planerat sen skiter vissa bara i det. åh, jävlar så arg jag blir. Men nu vet jag det till nästa gång, ovärt att hyra lokal! Men kom ihåg guldstjärna till dom som hjälpte till! =D

Ante är så söt så han gick till ica för ett tag sen och köpte frukost :) Så snart kommer den levererad. Patrik ligger och sover och Pippe har jag ingen aning om  vars han är.. !? Ikväll slipper jag köra till Siretorp :) Så det blir att vara med Kim, Malin, Pippe och Patrik. Blir film och fruktsallad. Ska hämta bilen sen idag och köra bort allt som är i den, flaskor, burkar, soper osv :S  Bilder får ni sen. Puss.

LEVA LIVET, NU SKAVI LEVA LIVET

Jag skulle nästan ha kunnat döda för att ha fått sovigt längre idag, min kropp hänger inte med mig, benen släpas efter och ögonlocken tunga som sten. Men jag ska nog piggna till snart, ska äta lite yougurt och sen fortsätta med att rensa kontoret, kom en bra bit igår. Skönt. Det är fullt upp idag vill jag lova. Jobba till 12.00. Hem, Carro kommer och vi ska voffla håret på varandra sen kommer Tina och vi ska springa några småärenden på stan sen 15.00 har hon sminktid och jag har 16.00. Sen blir det rusa till lokalen och försöka fixa allt innan alla gäster kommer 18.00. Jag är taggad och kommer bli ännu mer taggad när man drar på sig alla 80talskläder och när alla gäster kommer. Detta ska bli årets roligaste fest. Bara vänner man tycker om, massa lekar och bara leva livet. Jag stormtrivs. Så vi ses ikväll, kom ihåg glatt humör ;)



TRÖTTA ÖGON OCH ETT KRYDDMÅTT PEPP

Igår var jag med Sandra, hjälpte henna att färga och slinga håret, vi såg även lite tv och snackade skit med varandra. Imorse skrek min kropp av lidande och ögonen ville inte öppna sig när väckarn ringde 06.30. Har inte stiget upp så tidigt på evigheter.(om vi bortser från IKEA-resan) Men jag tog mig upp och var på jobbet prick 08.00. Skulle helst vilja fara hem, krypa ner brevid Ante och sova ett tag till. Skulle inte vara helt fel. Men nu ska jag inte tänka så, det här kommer bli en bra (trött) dag och jag ska fixa lite saker på jobbet, bla ska jag nog börja rensa massa papper, det behövs. Av någon konstig anledning lär jag mig aldrig att lägga sina saker på rätt plats. Sen ska jag tvärspringa på stan och köpa dom sista julklapparna och dom sista grejorna till festen. Alltså nyss sa vi, jag och Tina "Det är 2 månader kvar" nu är det en dag, sjuukt. Vill meddela folket att jag kommer vara mycket färglad så passa på att njuta av min färg-gladhet eftersom det inte är varje dag, haha. Och kom ihåg att vara där 18.00!!!!!! =D VI SES IMORN FOLKET! pussss


PEPPA PEPPA PEPPA!


GLAD OCH SPRALLIG

Jag har just varigt på stan med Malin. Vi kollade om smycken till fredag, jag köpte ett halsband och Malin köpte ett par örhängen. Sen har jag även köpt julklappar också. Nu har jag bara kvar till Ante, Malin, Josse, Oskar och Ally & Thea sen är jag färdig. Känns sköönt! Jag ska bara försöka använda min fantasi så jag kommer på vad jag ska köpa. Står lite still just nu. Sen har jag bokat klipp och färg nu också! Jag längtar, och jag ska verkligen försöka göra något dragtiskt(?). Vill ha förändring ;) Sitter på jobbet nu, jag ska börja skriva ett projekt och sen vad som ska hända på juldiscot och ledaravslutningen. Jag slutar klockan 19.00 idag. När jag kommer hem ska jag kankse börja baka något till min födelsedag.

Livet leker verkligen på just nu och det känns så skönt. Fast det är klart vissa dagar är bättre än andra men jag känner mig endå mer "jämn" nu än vad jag gjorde förut. Läste lite inlägg från november 07 och det var inte det mest posetiva. Men nu är jag glad och sprallig och nu ska jag återgå till jobbet!


Andreas, du har nyckeln till mitt hjärta.

VI KANSKE FÅR SNÖ TILL JULAFTON?

Jag kunde inte hålla mig... jag har stökat fram julsakerna :] Dessutom har jag köpt julklappar också, ska köpa mer imorn, jag hoppas jag hinner köpa resten. Jag har tillochmed varigt så duktig att jag har skrivet en lista på vad jag ska köpa till alla, då slipper man få panik sen, skönt, Snöa har det också gjort, jag hoppas verklgen den stannar kvar så man kan börja åka snowboard snart! Och vad vore en julafon utan snö!?!? Peppar så mycket tills på fredag, jag & Tinas dag! YEAAAH, jävlar så ball vi ska ha det, YEAAAH! Nu ska jag fixa en liten suprice tll en person som betyder väldigt mycket för mig, hihiih =)

EN GÅNG I VECKAN

Jag och Malin började idag med att bara äta onyttigt en gång i veckan. Äntligen någon som vill vara med. Vi ska köra fram till jul just nu och sen ska vi förlänga. Jag är tacksam för att Malin ställer upp, tack baby! Jag känner mig inte ens sugen, trots att det står tårta i kylen här på jobbet och att det finns godis hemma. Jag känner mig redan motiverad till detta och det känns riktigt bra. Dessutom gick de bra på mötet, fast det blir hårdkörningn nästa termin, 275 aktiviteter!


HÅLL EN TUMME FÖR MIG

Om 45 minuter börjar mötet. Jag är nervös, fast inte lika nervös som jag var igår. Jag har ju endå gjort det bästa jag kan och verkligen försökt. Jag och Elisabeth har suttit nu på morgonen och pratat ihop oss om vad vi ska säga. Enligt mitt tycke så låter det väldigt bra. Nu hoppas jag bara att jag lyckas övertala dom också. Brukar ha en bra övertalningsförmåga, men man vet aldrig. Nu handlar det om pengar också. Håll tummen för mig (ja, bara en, två ger otur) Och om de nu blir så att jag inte får fortsätta är det ödet. Då är det bara ta sig i kragen och jobba.



SKAKANDE NERVOSITET

Imorgon. Avgörande för framtiden

TUMMEN UPP

Tack alla för en toppen helg! Den har varigt superbra!


Och ett extra plus till Tina för den underbara personen hon är.
Du vet vad du betyder. PUSS



JULSKINKA, KLADDKAKA, IDOL & SVENSSON SVENSSON

Snart blir det julskinka macka, MUMS: Äntligen! Sen står det kladdkaka i ugnen. Idol och svensson svensson blir det också ikväll. Jag tivs, skärskilt när jag får spendera kvällen med Ante. Imorn kommer jag också att trvas även fast jag ska upp halv sju ungefär. Då blir det att hämta upp robin, sen tina och sen far vi, Jag, Ante, Robin & Tina till IKEA: Love it. Kvällen blir det sleadslayers. Inte peppad för fem öre men det fixar sig =) Dags att kolla till kladdkakan!

ETT MÅSTE

Dags att skärpa sig nu, på riktigt.

NÄR DU INTE ORKAR STÅ SJÄLV



När du inte orkar stå själv. När du vill fly men inte kommer någon vart. När fötterna viker sig och du faller och faller. När du helst vill ligga kvar i sängen och aldrig vakna mer. När du bara gråter för att du inte vet vad du ska ta dig till. Känner du igen dig? Det gör jag också, ibland känns livet verkligen förjävligt men som varje gång så finns dom där, vännerna. Dom drar alltid upp en, vad det än handlar om. Och jag vill verkligen tacka er för det. Ni är det värdefullaste jag har. Tack för allt ni gör. Jag älskar er hur mycket som helst, kommer nog aldrig att kunna föklara. Men jag hoppas ni vet. Och ni vet att jag alltid finns här för er, vad som än händer, 24/7. Kommer alltid att vara evigt tacksam för allt ni gör. Jag älskar er.


MIN KÄRLEK TILL DIG KOMMER ALDRIG ATT TA SLUT

I will always love you. 
Varje sekund, minut och timma som går så tänker jag på dig.
Jag har aldrig i hela mitt liv kännt såhär för någon annan.
Jag känner mig så trygg med dig,
känns som om jag kan klara av vad som helst,
bara jag har dig vid min sida.
Du stärker mig så himla mycket,
du ger mig komplimanger och du säger hur mycket du älskar mig.
Du är min andra pusselbit som jag har sökt efter och
jag kommer aldrig att sluta älska dig.
Tack för att jag får vara din.

Min kärlek till dig kommer aldrig att ta slut.




JAG GÅR I TUSEN BITAR

Jag vet inte vad jag ska säga, tänka eller göra. Fritidskontoret ringde imorse. Vi ligger på gränsen med aktiviteter, så möter tisdag om en vecka. Och själva grejen är att har man inte antalet aktiviteter så ryker administrationsbidraget och då finns det inte tillräckligt med pengar för att ha kvar mig, så då ryker jag och dessutom har Janna inte något jobb att gå tillbaka till efter sin tjänstledighet. Det känns förjävligt och jag vill bara lägga mig ner och gråta just nu. Har jag sabbat allt? Kan jag inte ens klara en sån liten grej? Fyfan. Känner mig bokstavligen sämst och jävligt besviken just nu och vill helst försvinna.

TÄNKVÄRT

Lasse är den typen du älskar att hata.
Han är alltid på gott humör och har alltid något positivt att säga. 

När någon frågade honom hur han mådde svarade han:
 Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar'. 

Han var en naturlig inspiratör. Om en av de anställda hade en dålig dag var Lasse där och talade om för de anställde hur man kunde se positivt på situationen. 

Jag blev nyfiken av att se detta,
 så en dag gick jag bort till Lasse och frågade honom: 'Hur lyckas du?' 

Lasse svarade: 'Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv:
Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller
du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör.' 

Varje gång det sker något dåligt,
kan jag välja att vara ett offer eller dra lärdom av det.
Jag väljer att dra lärdom av det. 

Varje gång någon kommer och klagar hos mig,
kan jag välja att acceptera deras klagan eller
jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet.   
Jag väljer de positiva sidorna i livet. 

'Säkert, men det är inte fullt så enkelt', protesterade jag. 

'Det är det', svarade Lasse. Livet handlar om val.
När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val.
Du väljer hur du vill reagera på situationen. 

Du väljer hur folk skall påverka ditt humör. 
Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör. 
Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.   

Jag funderade över vad Lasse hade sagt. 
Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget.
Vi tappade kontakten,
men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet,
istället för att bara reagera på det.

Många år senare hörde jag att Lasse var inblandad i en
allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. 
Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven,
blev Lasse utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen.
Jag träffade Lasse ca sex veckor efter olyckan.
Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han:
'Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?' 
Jag avböjde erbjudandet om att se ärren,
men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan. 

'Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter', svarade Lasse. 

'Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val.
Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva'. 

'Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?' frågade jag 

Lasse fortsatte: 'Ambulanspersonalen var fantastisk.
De sa hela tiden att allt kommer att gå bra.
Men då de rullade in mig på akutmottagningen och
jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten,
blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet:
'Han är döende'. Jag visste att jag måste göra något. 

Vad gjorde du då?', frågade jag. 

Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig', sa Lasse. 
Hon frågade om jag var allergisk mot något. 

Ja', svarade jag.
Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar.  
Jag tog ett djupt andetag och ropade: 'Tyngdkraften'. 

Genom deras skratt sa jag till dem:
'Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död'. 

Lasse överlevde tack vare läkarens skicklighet,
men också på grund av sin fantastiska inställning. 
Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut. 

Inställningen är, trots allt, allt. 

Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer.
Var dag har nog av sin egen plåga'. Matteus 6:34 

Egentligen är dagen idag den morgondag som du bekymrade dig för igår. 

När det känns för jävligt, tänk så här..... 

Jag är tacksam......

för tonåringen som gnäller för att han måste diska för då är han 
hemma och inte ute på gatorna. 

....för skatterna jag betalar för det betyder att jag har ett jobb. 

....för att jag måste städa efter en fest för det betyder att jag har vänner.
                         
....för att kläderna är lite trånga för det betyder att jag har mat på bordet.
                         
....för att gräsmattan behöver klippas ,
fönster tvättas och hängrännor  som måste rensas, jag har ett eget hem. 

....för skuggan som bevakar mitt arbete, det betyder att jag är ute i solen. 
                         
....för alla klagomål på politiker för det betyder att vi har fri yttranderätt. 

....för att parkeringsplatsen är längst bort för det betyder att jag har råd att ha bil. 

....för min höga elräkning, den betyder att jag har det varmt. 

....för kvinnan i bänken bakom mig i kyrkan som sjunger falskt för det betyder att jag kan höra. 

....för tvätthögen på bordet för det betyder att jag har kläder att ta på mig. 

....för trötthet och värkande muskler i slutet av dagen - jag har kunnat arbeta hårt. 

....för väckarklockan som ringer på morgonen, jag lever. 

....och sist men inte minst för att jag får många mail, för det betyder att någon tänker på mig.



NU ÄR DET FULL RULLE!

Helgen som var. Fredags var jag med folk och såg IDOL och pratade skit. Lördag var jag med Ante och han lagade inbakad fläskfilé med hemgjord potatisgratäng. Det var mums. For förbi mamma tvärt och lämnade en tv till Melvin. Sen vart det film. Igår var vi först förbi mamma och jag hämtade en försenad inflyttningspresent av Berit (granne hos mamma) sen for vi till Antes föräldrar sen for vi förbi pappa. Full proppad helg och jag gillar det!

Ska ringa min syster snart eftersom hon kom hem från norge igår. Ska boka in en träff hade jag tänkt! Om jag nu lyckas eftersom hon är lika fullbokad som jag, vi ser hur det går. Ska försöka hinna med att hälsa på Morfar & farmor också någon dag här i veckan, vi ser hur det går. I helgen blir det förhoppnignsvis IKEA och på lördag är det premiär för sleadslayers. Så denna helg är också bokad som helgen efter det. Då är det först på fredag min och Tinas födelsedagsfest och sen på lördag är det siretorp.

Ska återgå till jobbet nu. Vi ses och höres.

VÄRLDENS BÄSTA VÄNNER OCH MARÄNGSWICH

Jag vet inte varför, men jag känner mig stressad över allt just nu. Drömmer mardrömmar varje natt, den här veckan har alla handlat om barn. Att folk misshandlar dom och jag måste rädda dom utan att misshandlaren ska se. Jättehemskt och vaknar varje gång i panik. Nu har jag drömt mardrömmar i tre veckor, bara det inte blir som sist. 1½ månad. Just nu längtar jag bara tills klockan ska bli 12.00. Ska träffa Josse & Carro. Vi ska luncha, gå på stan ett tag. Sen kommer Tina klockan tre och ska vara med mig på jobbet tilsl jag slutar. Har nämligen ledarvård idag. Så det blir middag, film och sen slutar det. Då blir det hem och vara med resten av folket. Det blir IDOL och marängswich, mums. Kvällen kommer nog att bli lyckad, jag menar, men världens bästa vänner och marängswich. (alla som känner mig väl vet att jag älskar det)


TILL SYSTER, MAMMA & PAPPA

Jag har nog i hela mitt liv sett upp till dig, velat vara som dig. Jag vill också kunna sätta upp mål och klara dom, precis som du gör. Du ställer alltid upp för folk, vad det än är. Det vill jag också.  Mamma & Pappa älskar dig och jag har alltid känt mig jämförd med dig. För i mina ögon har du alltid varigt bäst. Du har varigt ängeln som alltid varigt så snäll medans jag alltid har gjort tvärtom och bara bråkat. Jag önskar att jag en dag blir som du syster, med samma styrka och målinriktade medvetenhet. Sometimes I wish,sometimes I wish I were you. Och jag önskar, önskar, önskar att Mamma och Pappa börjar höra av sig mer till mig. Frågar om jag vill komma på middag, osv. Förut, i tånnårsåldern hörde dom av sig hela tiden och nu nästan aldrig. Visst jag förstår dom, jag vet inte hur många gånger jag har skällt ut dom när dom har ring och så men jag älskar dom verkligen av hela mitt hjärta och jag är oerhört tacksam för allt dom har gjort för mig.


DET FINNS DOCK TVÅ KLAGOMÅL.

Känner inte efter. Orkar inte. Tror inte jag har någon feber idag, känns inte så. För en gångs skull var jag tillräckligt klok och stannade hemma när jag hade feber. Har haft det i två dagar nu, men är förhoopningsvis frisk nu. Sitter på jobbet nu. Längtar till lunchen, ska träffa Carro & Åsa. Det var inte igår! Imorn blir det förhoppningsvos Carro & Josse på dagen och sen blir det jobb till ca 20.00. Sen ska jag vara med Malin, Ante, Kim, Robin, Tina osv. Mysigt. Lördag blir det att gå på stan med Tina och fixa lite saker. På kvällen blir det middag med Ante, Jocke & Malin. Mysigt. Söndag vet jag inte riktigt vad som händer. Tvätta behövs nog? Även ringa hyresvärlden för att höra om vi får göra om efter jul, i stort sett borde vi få det för det kan inte bli värre än vad det är. Dom har ju inte slipat väggen innan dom målade osv. Jag hoppas verkligen att vi får det. Den kommer att stråla isf! På tal om lägenheter. Grattis Robin till lägenheten :)

Det finns lite smått och gott att se fram emot nu.
  1. 21 November blir det Ikea med Ante, Jocke, Tina.
  2. 28 November är det smikning på MakeUpStore för mig och Tina, Sen på kvällen är festen.
  3. 6 December har alla grupper uppvisning.
  4. 8 December fyller jag 20 vilket innebär kalas.
  5. 9-11 befinner jag mig i Österåsen för personalvård med tre av mina kollegor.
  6. 24 December Julafton.
  7. 31 December Nyårs.
Det finns dock två klagomål ang punkt 6 & 7.
Mamma, Håkan, Melvin far till Tranås för att fira jul. Beslutångest om jag ska följa med och vara där ett tag och hem innan jul. Thea är i norge och jobbar över jul. Men vi kommer att fira jul veckan innan ist. Men tur att jag har pappas familj hemma. Blir att fira jul med dom! Angående nummer sju så är det ej bestämnt än, vars vi ska vara. Börjar få smått panik...

SÅ VAD SÄGS, TIO KAMELER OCH TVÅ FERRARI?

Fredag. Packar, packar om, packar. Stressar, men för vad? Det är många timmar kvar. Tiden tickar iväg och Tobbe hämtar upp oss. Äntligen påväg tänker jag och ler för mig själv och funderar om jag har glömt något. Vi kommer till lägenheten i Stholm. Slitna krigare. Det blir lördag och en dag på stan. Tyvär ingen Frida.

Söndag, 03.15 ringer väckarklockan. Tänker snappt, ca tre timmars sömn. Bara slita sig upp och gå till flygbussen. Känns som en evihet på flyplatsen, tillsut är man på planet. Somnar och vaknar upp ca trettio minuter innan vi landar. Äntligen framme efter ca 40 minuters busstur. Ser hottelet och ler, Ante ler tillbaka. Vi packar upp, och sedan beger vi oss ner till själva stan. Vi äter på en resturang och arber skriker på oss att vi ska kolla just i deras affär " special pricce 4 you my friend". Blir en tidig kväll.

Måndag
. Stranden, en besvikelse. Bestämmer oss för att prova andra stranden på tisdag. Men vi solar och badar hela måndagen och det är varmt, Ante njuter av värmen och jag tänker bara på en sak och det är bada! Klockan går och det är dags för middag. Vi testar resturangen längst bort, onion. Aldrig ätit godare mat. Underbart, delikat. Lämnar lite extra i dricks och resturangen älskar oss redan. Dom med dom gröna skjortorna och svarta kostymbyxerna, dom älskar oss. Bye, bye my friends. See you? Yes, we do säger vi och ler tillbaka. Skakar hand och går vidare för att kolla in shopping möjligehterna. Vi blir indragna i en affär. Ja, vi får skylla oss själva att vi inte sa nej ordenligt. Han klär ut Ante. Jag skrattar i sinne och sen inser jag att det är bäst vi försöker dra oss därifårn, han är jobbig och vill att vi ska köpa massa saker. Spyless! Tillslut köper vi en parfym för att vi ska kunna gå därifrån. Han kallar mig princessa och vill köpa mig för 10 kycklingar. Det svartnar i Antes ögon. Tänker att det är bäst att vi går, men det är lättare sagt än gjort. Efter många om och men så får vi oss därifrån.


Tisdag. Vi  beger oss till den andra stranden. Vi kollar på varandra och förstår att detta är stranden vi kommer att befinna oss på resten av veckan. Vi ler. Går ner för en trappa. 150 trappsteg räknar vi till och inser att det blir jobbigt uppför. Väl nere tar vi oss en plats och sen blir det bada nästa, jag tar på  mig snorkeln. Ante med. Skrattar gör vi, man är inte snygg med syklop vill jag lova. Känns som om man simmar i ett akvarium, bokstavligentalat. Dags för lunch. Vi börjar gå mot resturangen och plötsligt kommer en arab och skriker, vi får inte äta på den, den tillhör inte våran resturang. Han pekar uppåt för trapporna och vi inser att det är bara att börja gå dom 150 trappstegn upp för att få mat. Räknar ut att det kommer bli 600 trappsteg per dag. Jippy. Sover, läser, badar snorklar går den dagen ut på och som det kommer visa sig att dom övriga också kommer att gå ut på.



Onsdag. Vi beger oss till stranden som vanligt. Jag petar på Ante, gapskrattar och Ante ser ut som ett frågetecken till han fattar vad jag menar. Killen med bikinitrosor. Ja, ni läste rätt. Bikinitroser. Vi skrattar båda två och vet inte vars vi ska tavägen. Men skratten bryts sakta ner, ett gallskrik. Vi vänder oss om en kille håller på att drukna. Dom ger hjärt och lung räddningen men han vaknar aldrig till, dom springer upp med han för dom 150 trappstegen. Vi fick aldrig veta hur det gicck, men jag befarar det värsta. Att han ej finns vid livet längre. På kvällen ger vi oss iväg till city som vi skulle ha kallat det. Självklart ska jag inte komma undan och blir också klädd i palestinasjal. Karl försöker sedan sälja mig sjalen och jag försöker förklara att jag redan har två hemma, vilket jag har. Är en ärlig människa. Han ger sig och vi fortsätter vandringen och blir mer och mer irriterade på taxiraggarna och dom ska ha in oss i affärerna. Vi ger upp till slut, far tillbaka till hotellet. Somnar och vaknar upp till en ny dag.



Torsdag. Jag morgon med att försöka se hur brun jag är, blir arg och inser att jag får en konstig brunfärg medans Ante ser ut som en neger, vilket han tycker är jättekul och gämför sig med mig hela tiden. Men jag är inte butter för det. Han är ju det bästa jag har. Till stranden och sola är nästa uppdrag. Steker, steker, steker. Till hotellet igen och gör oss i ordning. När vi börjar gå mot Onion så kommer en taxiraggare och frågar om taxi, vi säger nej men han forstätter att tjata. Tillslut blir jag less och säger "leave us alone" taxiraggaren blir asförbannad, kollar på mig och svär på arabiska. Jag och Ante kollar på varandra, ler till taxiraggaren och går vidare till dom som älskar oss. Dom i gröna skjortor och svarta kostymbyxor.

Fredag.
Ni har fattat, stranden idag igen. Och vi är inte sådär duktiga på dricka vatten som man bör vara. Vi lever istället på fanta. Börjar vara less, men det är gott med iskall läsk när det är trettio graders värme. Efter lunchen är det steka som gäller. Klockan går och vi är på resturangen idag också. Känns så bra när dom vinkar till en, tar en i hand och hela tiden säger att man är fin, som dom har gjort varje kväll. Dom skjuter ut stolen till en. Passar upp en hela tiden och är trevliga. Ja, vi vet, det är för dricksen. Men vi betalar hellre lite mer när man blir bemött så. När maten är klar säger dom "Bye, see you" Vi åker taxi till city. Hamnar i en affär där han vill köpa mig för tio kameler och två ferrari. Ante säger nej och vi går vidare och vi schoppar lite prydnas saker till lägenheten. Efter några timmar bestämmer vi oss för att åka hem. Det kommer en taxiraggare. Han är besvärlig om priset men går tillslut med på vårat pris. Han börjar köra oss och jag tittar på Ante i panik när jag märker att han har låst dörrarna, jag kramar Antes hand och han ler mot mig och säger "det är ingen fara, älskling" Jag tror på han. Men säger plötsligt  "är det här rätt väg Ante" Han kollar sig runt och säger till taxichaffören " Is thhis realy the right way to Charm Cliff" Chaffören kollar på oss "Charm cliff, i see" Han hade nämligen hört fel, han börjar köra mot rätt väg och jag pustar ut. Han ligger i 110km/h på 60 väg. När vi närmar oss avfarten till hottelet så hör vi blötsligt kaboom, han har kört på en kille, backspegeln tog i killens arm som gick på vägen. Jag skriker till och charffören säger "its okey" räcker ut handen genom rutan, vinkar lite och kör vidare. Han stannar inte ens. Killen som blev påkörd måste ha brytit armen. När vi kommer fram till hotellet säger jag i panik "Ante, han har låst dörren" Ante försöker öppna och kollar på chaffören och han låser upp. Vi ger honom pengarna går därifrån och diskuterar med varandra vilken fullkomlig idiot han var, den där taxichaffören.


Lördag. 05.25 ringer väcklarklockan. Dags för jeepsafari. Jeepen hämtar upp oss och vi börjar en räsertur genom öknen. Vi sjunger "jalla, jalla, jalla" till chafören så han ska köra snabbare. I några sekunder ångrar jag mig tvärt, för guppit är det och jag lyckas slå i huvedet i taket och sätet lyfts. Men ångern går snappt över i skratt. Vi stannar vid ett beduinläger och jag blir genast kär i alla dom små söta barnen. Jag ger dom lite mat och dom blir överlyckliga. Jag tänker för några sekunder hur man kan välja att bo såhär, men alla är vi olika.



Färden forstätter genom öknen, sen ut på motorväg och stannar till vid en bensinmack. Sedan forstätter färden med kameler. Vi rider på dom i ungefär 20 minuter tills vi kommer fram till blå hålet där vi ska få snorkla. Det var vackert, men det fachinerar mig inte lika mycket som jag trodde det skulle göra. En liten besvikelse över det men i övrigt var dagen helt underbar. Vi kommer hem vid 17.00 tiden och vi fixar oss för att sedan spendera våran sista dag. Vi går till Onion för sista gången. Dom ler när dom ser oss komma, vi ler tillbaka. Just innan vi ska börja fara kommer han som alltid tagit emot oss och säger (jag tar det på svenska eftersom jag är så dålig på engelska) " Ni är dom vänligaste vi har haft här. Jag tycker verkligen om er. Jag hoppas verkligen att ni har trivts här och att ni kommer tillbaka. Lovar ni att komma tillbaka? Om ni gör det vill jag se att ni har med er en bäbis nästa gång." Vi ler och säger att vi kommer tillbaka. kanske inte nästa år, men någon gång i framtiden.


Söndag. 11.00 kommer bussen och hämtar upp oss och dom andra hotellgästerna. Vi kommer till flygplatsen och ställer oss i kö. Och ni som har varigt i Egypten vet att dom har ingen oragniserad flyplats. Så alla står i klungor vid den första kontrollen, det tar ca 30 minuter. Sedan är det bara ställa sig i nästa kö där man ska cheka in väskorna och tror ni inte bandet går sönder? Så det är bara att stå där extra länge. Sedan är det kö till passkontrollen och när jag och Ante just ska gå fram kommer det ca femton ryssar och tränger sig före, Ante säger åt dom att ställa sig i kö, dom ställer sig efter oss med sura miner och muttarar att dom har brottom. När vi kommit igenom där är det väntan på att vi ska kliva på flyplanet. Bording står det nu på skrämen, men det visar sig att vi får vänta i två timmar på planet. Irritationen stiger. Hungrig, törstig och allmänt less. Tillslut landar vi på Arlanda och tillsist i Skeå. Mamma ler och kramar om oss. Skjusar hem oss och jag säger "borta bra men hemma bäst" när jag stiger in genom dörren.

Jag vill tacka dig Andreas för en av dom mest underbaraste resorna jag haft.


Här kommer lite mer bilder från resan. Se och njut!




HJÄRTAT I TUSEN BITAR

Fick just veta en riktigt dålig nyhet. Frida kommer inte hit till Jul. Det är ingen jul utan Frida, verkligen ingen.
Ingen att prata med på kvällarna, ingen att julbaka med, ingen att göra massa galenskap med, ingen nyårs.
But life is life. Jag kommer efter jul baby!




Ps, kommer snart upptatering om egyptenresan DS


RSS 2.0