.

Jag är måttligt spyless på jobbet just nu. Jag förstår inte hur jag ska skriva massa saker och det måste fixas så fort som möjligt eftersom det ska in till kansliet osv. Just nu skulle jag hellre vilja sitta i kassan på Ica och se glad ut. Jag vette klån om jag passar för det här jobbet längre, känns som om jag inte kan något av det och jag sitter nog för det mesta som ett frågetecken? Sen är jag så himla trött jämt också, måste fara till lassa och kolla upp hjärn och blodvärde, för att om det är dom som är låga så måste jag käka såndära piller som luktar hundmat, blä.

Som sagt är jag något negativ idag och jag är inte alls peppad på att träna klockan åtta. Men jag måste, jag bör och jag ska. Kan någon tala om för mig varför jag är så himla uppochner hela tiden? Jag börjar bli måttlig less på det iaf! Jag önskar att jag kunde dränka mina problem just nu.

Vet fortfarande inte hur jag ska göra med fjällen. Sen önskar jag att någon i hela världen kunde förstå hur jag kännde, men just nu förstår ingen mig och jag blir helt tom av bara tanken, tårar bränns. Om någon förstog så kanske det gick lättare. Men nu, när det inte finns en själ som gör det känns det helt hopplöst, som en groda utan ben.