.

Vilken händelserik helg. I fredags var jag med Tina och det var tänkt att vi skulle ha en lugn kväll, och det hade vi till en viss del. Vi åt godis och såg på film. Sen ringde telefonen och jag och tina höll på dö av skratt, vi låg nästan dubbelvikta på golvet och chippade efter andan. Vi förstog inte vem det var förens jag hörde en igenkännande röst i bakgrunden. Så då kom Ante och Olov och hämtade oss och så följde vi med och grillade med dom, det var trevligt. Dock kallt om fötterna.  Igår var jag med Erik och Felicia och vi for till en fest och sen var vi runt i stan och chillade. Sen idag var jag med Jessica, Carro & Jonte. Vi var på takewando uppvisning och sen for jag hem och sedan till pappa och åt middag, det var mums. Hemmgjord plankstek, jag klagar inte.  Iaf så har helgen varigt bra och jag har skrattat mycket och det känns riktigt bra.

Hur det känns nu då? Jotack, fortfarande lika bra. Är så glad att vi fortfarande är vänner på tal om omständigheterna och jag är så lycklig att allt har gått bra. Ingen ångest över det mer.

Okej, hur ska detta sluta? Jag vet att jag inte borde kasta mig in i någor eftersom det oftast brukar sluta med att man blir sårad. Men chansar man aldrig så vet man aldrig. Och jag måste få leva livet nu, annars kommer jag aldrig att kunna göra det. Det är dags att göra vad jag vill och inte bry mig om vad någon säger. Det är mitt liv och jag bestämmer.


Tina Pettersson. Du är en solklar stjärna, jag älskar dig hun.